Så skriver du texter som ChatGPT och Google AI vill citera

Det finns ett råd som går igen i nästan varje svensk text om AI och sök: skriv så att AI vill citera dig. Sedan följer en lista på grepp, oftast utan källa.

Jag har läst de tre primärkällor som listorna bygger på: forskningsartikeln som myntade begreppet, Googles egen vägledning, och Microsofts. De säger inte samma sak. På en punkt säger de rakt emot varandra, och det är just den punkten som brukar återges som en självklarhet.

Den här artikeln går igenom vad varje källa faktiskt säger, var de är överens, var de krockar, och vad du som sköter din egen sajt bör göra när facit inte är entydigt. Sist finns en före och efter-omskrivning av ett vanligt textstycke, och siffrorna från min egen mätning. Artikeln är en del av serien om AI-SEO på den här sajten.

Först: citerad är inte samma sak som rankad

Två saker blandas ofta ihop.

Rankad betyder att din sida ligger högt i en träfflista. Det är vanlig sökmotoroptimering och det mäts i position.

Citerad betyder att en AI-tjänst har använt din sida som källa i ett svar, oftast med en klickbar länk. Ingen träfflista finns, och positionen finns inte heller. Det som avgör är om just din formulering hamnade i svaret.

Skillnaden spelar roll för hur du skriver, eftersom en AI-tjänst inte plockar hela sidan. Den plockar en bit. Frågan är alltså inte bara om din sida är bra, utan om den innehåller en bit som går att lyfta ut och som fortfarande betyder något när den står ensam.

Här finns också ett tredje ord värt att känna till, eftersom det dyker upp i allt engelskt material: GEO, generative engine optimization. Google använder det bara för att avfärda det som ett eget område. Mer om det längre ned.

Läst är inte samma sak som citerad

Det finns en nivå till, och den syns bara om man fäller ut källistan i AI-svaret. Nästan ingen gör det.

Jag ställde en enkel faktafråga till Microsoft Copilot: hur ofta ska OVK göras? Svaret kom som en tabell, hämtad nästan ordagrant ur en enda källa.

Titta på listan till höger. Två källor är märkta Citat, och båda går till Boverket. Under rubriken Mer ligger fjorton sidor till: vxpro.se, ovkcenter.se, ventgruppen.se, svefab.com, reqs.se, radea.se och några till. Samtliga är ventilationsföretag som skriver om OVK.

De fjorton blev lästa. Ingen av dem blev citerad. När svaret skulle byggas valdes myndigheten.

Det är den skarpaste bild jag har av vad Google menar med commodity content. Fjorton sajter som förklarar samma regelverk med samma uppgifter kan alla vara korrekta, välskrivna och indexerade, och ändå inte tillföra något som gör att just den ena ska anges som källa.

Slutsatsen för dig: att synas i underlaget är enklare än du tror, och att bli citerad är svårare. Det första löser du med vanlig sökmotoroptimering. Det andra kräver att sidan säger något som inte redan står på fjorton andra ställen.

Källa 1: forskningen som startade alltihop

Den studie som i princip alla listor bygger på heter GEO: Generative Engine Optimization. Studien är skriven av sex forskare från IIT Delhi och Princeton, publicerad på konferensen ACM SIGKDD i Barcelona i augusti 2024. Den brukar kallas Princeton-studien i svenskt material, vilket är en förenkling: förstaförfattaren sitter på IIT Delhi.

Forskarna byggde ett testbibliotek på 10 000 sökfrågor, körde utvärderingen på 1 000 av dem, och provade nio olika sätt att skriva om en text. Sedan mätte de hur stor plats den omskrivna texten tog i det genererade svaret.

De nio sätten, med forskarnas egna namn:

Metod	På svenska	Resultat
Quotation Addition	Lägg in citat från trovärdiga källor	Bäst av alla
Statistics Addition	Byt ut svepande beskrivningar mot siffror	Näst bäst
Fluency Optimization	Gör språket mer flytande	Tydlig effekt
Cite Sources	Lägg in källhänvisningar	Tydlig effekt
Technical Terms	Lägg in fackord där de hör hemma	Måttlig effekt
Easy-to-Understand	Förenkla språket	Svag effekt
Authoritative	Skriv mer auktoritativt och övertygande	Svag effekt
Unique Words	Lägg in ovanliga ord	Ingen effekt att tala om
Keyword Stuffing	Upprepa sökordet, klassiskt SEO-grepp	Sämre än att inte göra någonting

Studiens huvudsiffra, ordagrant ur artikeln: de bästa metoderna förbättrade resultatet med 41 procent på det objektiva måttet och 28 procent på det bedömande måttet, jämfört med en text som inte skrivits om alls.

Två resultat är värda att stanna vid.

Citat och siffror vann. Att lägga in ett citat från en trovärdig källa var det enskilt mest verksamma greppet av nio. Att byta ut ”många kunder” mot ”38 av 50 kunder” kom tvåa.

Sökordsupprepning gjorde skada. Det är den enda av de nio metoderna som hamnade under nollstrecket. Det klassiska SEO-greppet att trycka in frasen så många gånger som möjligt fungerade alltså sämre än att låta texten vara.

Vad studien inte visade, och varför det spelar roll

Studien testade aldrig mot en produkt du kan använda. Det står i artikeln, och det saknas i nästan varje svensk återgivning av den.

Forskarna testade inte mot ChatGPT. De byggde en egen efterhärmning av en AI-söktjänst: hämta de fem översta Google-träffarna, mata in dem i en språkmodell, låt den svara. Modellen de använde var GPT-3.5-turbo. Huvudsiffrorna kommer alltså inte från en produkt du kan använda, utan från en laboratoriemiljö som forskarna själva beskriver som en efterhärmning av hur Perplexity och you.com arbetade.

Ett skarpt test gjordes, men bara ett. Metoderna kördes även mot Perplexity, som var en riktig tjänst. Förbättringen där anges till upp till 37 procent. Det är ett viktigt stöd, men det är ett test mot en tjänst.

Bara en av fem källor optimerades. I varje testfall skrevs en av de fem källorna om, medan de fyra andra lämnades orörda. Det som mättes är alltså hur stor plats en omskriven text tar när den konkurrerar med fyra oskrivna. Det säger ingenting om läget när alla har läst samma råd och gjort samma sak.

Modellerna är gamla. GPT-3.5-turbo var aktuell när studien skrevs. Den är två generationer bakom det som svarar dig i dag.

Bedömningen gjordes av en språkmodell. Det ena av de två måtten byggde på att en språkmodell fick betygsätta en annan språkmodells svar. Forskarna skriver själva att de betygen var dåligt kalibrerade och att de fick räkna om dem.

Slutsatsen är inte att studien är dålig. Den är noggrann, öppet publicerad och den enda i sitt slag med den här ambitionen. Slutsatsen är att den mäter en efterhärmning från 2024, inte de tjänster du använder 2026, och att en svensk text som skriver ”forskning visar att citat ger 40 procent högre synlighet i ChatGPT” har lagt till två saker som inte står i källan.

Källa 2: Google säger uttryckligen att du inte ska skriva om för AI

Googles officiella vägledning för generativ AI i sök kom i maj 2026. Där står en punkt under rubriken myter, och den är obekväm för hela genren:

”Rewriting content just for AI systems: You don’t need to write in a specific way just for generative AI search.”

Alltså: du behöver inte skriva på något särskilt sätt för AI-söket. Google skriver vidare att systemen förstår synonymer och innebörd, och att du inte behöver oroa dig för att du missat någon formulering.

Google avfärdar i samma avsnitt tre andra grepp som återkommer i listorna: att dela upp texten i små bitar, att lägga upp filer som llms.txt, och att jaga omnämnanden på andra sajter.

Vad Google i stället lyfter fram som det enskilt viktigaste, ordagrant:

”Creating content that people find unique, compelling, and useful will likely influence your website’s presence in generative AI search in the long run more than any of the other suggestions in this guide.”

Och de är konkreta om vad som är motsatsen. Google kallar det commodity content, alltså innehåll som vem som helst kunde ha skrivit. Deras eget exempel på en dålig rubrik är ”7 tips till dig som köper din första bostad”. Deras exempel på en bra är ”Varför vi struntade i besiktningen och sparade pengar: en titt ned i avloppsledningen”.

Det är samma skillnad som mellan en sida som återberättar vad andra redan skrivit, och en sida som berättar något du själv har varit med om.

Källa 3: Microsoft säger nästan tvärtom

Microsoft publicerade i oktober 2025 en vägledning för samma sak, skriven av en produktchef på Bing. Den utgår från hur Copilot fungerar, och den säger något annat än Google.

Microsofts beskrivning av mekaniken: en assistent läser inte sidan uppifrån och ned som en människa. Den delar upp sidan i mindre bitar, bedömer varje bit för sig, och sätter ihop svaret av bitar från flera sajter.

Därför rekommenderar Microsoft precis det Google avfärdar:

• Dela upp innehållet. Rubriker markerar var en tanke slutar och nästa börjar.
• Använd fråga och svar. Microsoft skriver att assistenterna ofta lyfter sådana par ordagrant in i svaret.
• Använd listor och tabeller, eftersom de går att återanvända rakt av.
• Skriv självbärande meningar, alltså meningar som betyder något även när de lyfts ur sitt sammanhang.
• Använd schema-märkning, som Google i sin tur säger inte krävs.

Microsoft har också en punkt som var oväntad, och som gjorde att jag ändrade en regel på den här sajten:

”Be cautious with em dashes: Overuse can confuse sentence structure for machines. A period or semicolon is usually clearer.”

Alltså: var försiktig med långa tankestreck, eftersom överanvändning kan förvirra meningsbyggnaden för maskiner. Jag hade redan slutat använda dem av ett annat skäl, nämligen att de har blivit en igenkänningsmarkör för AI-skriven text. Nu finns det två skäl.

Var de tre är ense

När tre källor med olika intressen säger samma sak är rådet så nära ett facit man kommer i dag.

1. Vanlig sökmotoroptimering är grunden. Google säger det rakt ut, Microsoft säger det rakt ut, och studien förutsätter det, eftersom dess egen testmiljö hämtade sina fem källor från vanliga Google-träffar. Är du inte indexerad kan du inte citeras.
2. Konkreta uppgifter slår svepande formuleringar. Studien mätte det. Microsoft skriver ”förankra påståenden i mätbara fakta”. Google skriver att innehållet ska gå bortom allmängods.
3. Sökordsupprepning hjälper inte. Studien visade att det skadade. Microsoft varnar för det i beskrivningsfältet. Google skriver att du inte behöver täcka varje variant av en fras.
4. Egen erfarenhet är det som skiljer. Google är tydligast, men studiens två vinnare, citat och siffror, är i praktiken två sätt att visa att du vet något specifikt.

Var de säger emot varandra

1. Ska texten struktureras i bitar? Microsoft: ja, det är hela mekaniken. Google: nej, det behövs inte, vi förstår en hel sida. Vem du ska lyssna på beror på vilken tjänst du bryr dig om, eftersom Copilot och Google fungerar olika i det här avseendet.
2. Ska du skriva om texten för AI? Studien: ja, och här är nio sätt. Google: nej. Notera att det inte är en ren motsägelse. Studien testade mot en efterhärmning av Perplexity, inte mot Google.
3. Behövs schema-märkning? Microsoft rekommenderar det. Google skriver att det inte krävs för generativ AI, men att det är bra att ha ändå av andra skäl.

Den som säger till dig att facit är entydigt har inte läst alla tre.

Gör så här: sju grepp som håller oavsett vem som har rätt

Det här är de grepp som ligger i skärningspunkten. De gör texten bättre för människor också, alltså är de inte bortkastade även om AI-tjänsterna ändrar sig.

1. Byt ut ett svepande påstående mot en siffra. ”Vi har många nöjda kunder” blir ”38 av 50 kunder kom tillbaka inom ett år”. Har du ingen siffra, ta bort meningen.
2. Svara på frågan i första meningen under rubriken. Inte bakgrund först. Svaret först, förklaringen sedan.
3. Gör rubrikerna till frågor eller påståenden, inte etiketter. ”Om oss” säger ingenting. ”Varför vi bara tar uppdrag inom fem mil” säger något.
4. Skriv meningar som håller när de lyfts ut. Läs en mening högt utan stycket omkring. Betyder den fortfarande något? Om den börjar med ”Det gör att” gör den inte det.
5. Sätt ut var uppgiften kommer ifrån. Ett årtal, ett myndighetsnamn, en länk. Studiens bäst presterande grepp var att lägga in citat från en trovärdig källa.
6. Ta bort ordet du upprepat mest. Räkna hur många gånger din målfras står i texten. Står den fler gånger än den behöver för att texten ska gå att läsa, ta bort de överflödiga.
7. Skriv om något bara du kan skriva om. Ett fel du gjorde, en mätning du gjorde, ett pris du faktiskt tog betalt. Det är det Google kallar non-commodity, och det är det enda av de sju som ingen kan kopiera.

Före och efter: en verklig omskrivning

Här är ett stycke av det slag som står på tusentals svenska företagssajter. Exemplet är konstruerat, men formen är hämtad från riktiga sidor.

Före:

Vi är ett erfaret och innovativt företag som erbjuder marknadens bästa lösningar inom ventilation. Med många års erfarenhet och ett stort antal nöjda kunder är vi din självklara partner. Vi erbjuder ventilation, ventilationsservice och ventilationslösningar för alla behov. Kontakta oss för mer information om ventilation.

Vad som är fel: inga uppgifter alls, fem påståenden utan förankring, ordet ventilation sex gånger, och ingen mening som betyder något om den lyfts ut.

Efter:

Vi installerar och servar ventilation i småhus i Jönköpings län. Företaget startade 2011 och gör ungefär 120 serviceuppdrag om året.

Behöver mitt småhus göra OVK? Nej, inte återkommande. En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning, enligt plan- och byggförordningen 5 kap. 1 §. Kontroll krävs bara innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk första gången.

Hur ofta behöver ett FTX-aggregat service? Vi rekommenderar en gång om året. Filtren byter vi var sjätte månad i hus med åkermark inpå knuten, eftersom de sätter igen snabbare där. En förstagångsbesiktning kostar 4 200 kronor hos oss.

Vad som ändrades: ort, årtal och volym i stället för ”många års erfarenhet”. Två fråga och svar-block som en assistent kan lyfta rakt av. En siffra i varje svar. En paragrafhänvisning som går att kontrollera. Ordet ventilation står nu två gånger i stället för sex, och texten rankar sannolikt bättre för det.

Omskrivningen lade inte till en enda mening om hur bra företaget är.

I mitt första utkast lät jag exemplet påstå att OVK ska göras vart sjätte år även för småhus. Det stämmer inte. När jag kontrollerade mot förordningstexten visade det sig att en- och tvåbostadshus är undantagna från återkommande besiktning helt och hållet. Ett påhittat exempel i en artikel om att skriva med kontrollerbara uppgifter hade alltså innehållit en felaktig uppgift.

Det säger något om greppet i sig: så fort du byter ut en svepande formulering mot en konkret uppgift blir texten kontrollerbar, och då måste du också kontrollera den. Det är hela poängen. En vag text går aldrig att ha fel i.

Vad jag gör på den här sajten, och vad mätningen visar

Jag skriver serien enligt de här greppen och mäter varje månad med en fast panel på tio frågor mot fyra AI-tjänster.

• Månad 0, juli 2026: 5 poäng av 120 möjliga. Samtliga fem kom på frågan ”Vem är Sven Erkensten?”. På de nio ämnesfrågorna: noll.
• Månad 1, augusti 2026: 8 poäng av 120. Fortfarande samtliga på samma fråga, men två av tjänsterna gick från att nämna sajten till att använda den som huvudkälla.

Det är en ärlig men liten rörelse, och den säger ännu ingenting om greppen i den här artikeln, eftersom artiklarna publicerats för nyligen. Vad den däremot visar är att crawlfrekvensen är flaskhalsen före innehållet: en nypublicerad sida hämtades av Google efter ungefär ett dygn när jag bad om det, och efter ungefär två veckor när jag inte gjorde det.

Nästa mätning görs i september. Siffrorna, inklusive de som talar emot mig, ligger på statussidan.

Fyra saker att inte göra

• Upprepa inte målfrasen. Det är den enda av nio testade metoder som gjorde mätbar skada.
• Skriv inte en separat sida för varje variant av en fråga. Google klassar det som spam och skriver att det dessutom inte fungerar.
• Göm inte svaren i flikar eller utfällbara rutor. Microsoft skriver att innehåll som inte renderas kan hoppas över.
• Lägg inte viktiga uppgifter enbart i en bild eller en PDF. Båda källorna säger samma sak: skriv det i HTML också.

Sammanfattning

Frågan ”hur skriver jag så att AI citerar mig” har inget entydigt svar, eftersom de tre källor som finns inte är överens. Det de är överens om är att vanlig sökmotoroptimering är grunden, att konkreta uppgifter slår svepande formuleringar, att sökordsupprepning inte hjälper, och att det som skiljer dig från alla andra är något du själv har varit med om.

Forskningens starkaste enskilda fynd, att citat och siffror lyfter texten, är värt att följa. Men det är mätt i en laboratoriemiljö från 2024 mot en språkmodell som är två generationer gammal, och det är inte samma sak som en garanti.

Det säkra rådet är därför det tråkigaste: skriv texten så att den blir bättre för en människa som läser den. Alla tre källorna landar där, av olika skäl.

Föregående del i serien handlar om agentisk webbläsning i PageSpeed Insights, alltså om AI-agenter klarar av att använda din sajt.

Nästa del i serien handlar om strukturerad data, där Google och Microsoft säger emot varandra en gång till.

Hur vet jag att det här stämmer?

Jag har läst de tre källorna i sin helhet, inte sammanfattningar av dem. Det gav tre rättelser av mitt eget material.

Min egen innehållsplan angav studiens resultat som ”22 till 41 procent”. Siffran 22 finns inte i artikeln och är struken. Planen kallade den dessutom Princeton-studien rakt av, vilket är en förenkling. Och jag hade tänkt skriva ut en procentsiffra per grepp, vilket inte går, eftersom artikeln bara redovisar absoluta tal per metod.

Ventilationsexemplet i den här artikeln innehöll i första utkastet ett faktafel om OVK. Det är rättat mot förordningstexten och felet står kvar i artikeln som eget stycke, eftersom det illustrerar poängen.

Om du hittar något som inte stämmer, hör av dig. Rättelser skrivs in med datum.

Källor

• GEO: Generative Engine Optimization. Aggarwal, Murahari, Rajpurohit, Kalyan, Narasimhan och Deshpande, ACM SIGKDD 2024. arxiv.org/abs/2311.09735
• Optimizing your website for generative AI features on Google Search. Google Search Central, maj 2026. developers.google.com/search/docs/fundamentals/ai-optimization-guide
• Optimizing Your Content for Inclusion in AI Search Answers. Krishna Madhavan, Microsoft Advertising, oktober 2025. about.ads.microsoft.com
• Plan- och byggförordning (2011:338), 5 kap. 1 §. riksdagen.se
• Egen mätdata från promptpanelen, månad 0 och månad 1. Metoden beskrivs i Syns ditt företag i ChatGPT?